Säg ingenting till mig.
http://open.spotify.com/user/englaemma/playlist/29rPtbtZWnEv0rGQzYYiLa
Hon är fantastikt bra. Jag tror jag är textberoende. Ett bra beroende, om nu beroende kan vara något bra(?) 
Bild: www.rockymagasin.se
Det är.
Jag ler med hela kroppen. Vilken låt det är. Texten, musiken, känslan. Allt.
Kärlek.
Ett hon blir till han i min melodi. Det här gör mig glad. Skratt.
Det är hon jag vill leva med
Det är hon jag vill åldras med
Det är hon jag vill dela alla dagar
Det är hon som leder mig
Det är hon som tar mig hem
Det är hon, det är hon som jag älskar
Kan inte leva ett liv utan dig, vad du än går finns du inom mig, mitt hjärta det brinner, det slår så hårt, ta min hand vi ska aldrig skiljas åt.
Klick.
http://www.kattisoco.se/Blogg/Kattis-blogg/
Time.
Spårade.
Blev inte alls en sådan där helg som jag hade planerat. Ett magplask kan man säga. Fick iväg ansökan och kanske var det den bästa av de tre jag hittills i mitt liv knåpat ihop. Men jag vet inte vad jag vill, men vem vet det egentligen? Man börjar förstå varför björnar går i ide, bara sova bort tiden ett tag, hoppas på att det ljusnat när man tittar ut igen. Eller nått.
Kick
Då: Våren 2008
Give the world som love. Peace & Love
Biljetterna till nästa års festival är redan släppta, se till att haffa en snart. Om det fortsätter som undersökningen påvisar kommer det bli slagsmål om biljetterna, snart.
Som glimmande plåster.
Idag kan jag gå lite bättre men fortfarande är det svårt, benen vill inte riktigt och balansen är helt ur funktion. Jag kan sitta men bara korta stunder. Jag lyckades äta upp tekakan utan att avbryta idag. 13 tabletter avslutar jag min frukost med och kanske det är så, det är inte bara det fysiska som är jobbigt utan det psykiska minst lika så. Jag vill ha det där armbandet, eller halsbandet. För det är sånt som gör mig glad, fortfarande. "Love makes the world go round" ja, så enkelt är det. Men samtidigt så är silver mer jag. Fast halsbandet skulle passa med mitt Emma. Så vackert.
Här är tävlingen:
Vy.
Jobbar på, men i min egen takt. Sakta idag. För sakta. Marknadsundersökningen ska vara klar på måndag, det är jag som satt deadline och så är det. Jag har just läst igenom allt igen, och hittat stavfel, ord som hamnat fel och andra som hamnat jätte rätt. Hittat lite som borde läggas till och annat som borde dras ifrån. helt enkelt en rejäl genomgång. Nu är det inte mycket kvar. Så jag borde bli klar idag, eller eventuellt imorgon. Det måste jag. För min egen skull. Dock tar det hela längre tid att skriva ut än vad jag anade, filerna är gigantiska. Stora. Maximala. det är tyst här, mitt smatter stör kanske vad vet jag, men nu lossnar det känner jag, skrivkrampen. Prestationsångesten kanske är över, eller bara vilande.
Blåst.
På begäran
Kommer här fler bilder från sommarens finaste bröllop.
Det finaste av allt.
Speciellt, störst av allt. Kärlek. Vi.
Inställd.
Det måste vara omöjligt, eller så är det fullt möjligt; min hals håller på och brakar ihop. Mitt huvud spränger, och jag fryser mycket men svettas ändå. Tydligen så är det en sån höst, en sjukhöst. Igen, sist var 2006. Vi ställer in vår myskväll, för sjukdom, hur tragiskt är det? 
Myskväll nr 1 i sommras.