När varje hjärtslag känns. Det är verkligheten. Jag gillar livet.

En kort vistelse hemma, packar upp och packar ned nytvättade kläder. Det har varit en upplevelse långt utanför ramarna. Fotfarande är jag fundersam på vad det egentligen var för ställe vi bodde på. Men, oavsett. Det här har varit den bästa av mässor. Jag är fantastiskt stolt över min sammansättning av teamet och hur det tillsammans lagt ett pussel som verkligen blev till det yttersta. Nu mellanlandar jag för att hämta andan innan det är dags för Stockholm. Kanske det där lugnet före stormen som dessa tre dagar var tänka som snarare blev till en egen orkan men, jag fortsätter att tro att snart så kan det inte bli mer, eller värre. Det kan inte vara möjligt att drabbas av mer än vad vi gjort nu, om och om igen.

Jag har fått nya vänner, fantastiska sådana.