Blodsband.
Ett dygn senare. En långklänning, bikini, t-shirt och örhängen senare. En grekisk lunch senare. Tåget har åkt, min första vända på tågstationen för idag är avbockad, en vinkning och en kram. Nästa tur blir för att möta. På perrongen stod ljus i mängder och blommor i alla färger och flämtade. Fotografier, studentmössan på. Varken ljusen, blommorna eller fotografierna fanns där igår, det gick en ilning genom kroppen. Jag förstår inte.
Ett dygn senare. En massa efterlängtad tid, efterlängtat prat och försök till att räta ut frågetecken efter frågetecken. Det är konstigt det där, hur en person kan få en att vara totalt avslappnad och faktiskt kunna säga mañana och mena det. Ibland funderar jag på hur det hade varit att ha en syster, senaste dygnet har jag haft nöjet att uppleva just det.
Ett dygn senare. Det hade gått ett år sedan sist men inte igen, det är snart. Vi hade så mycket att ta igen och varje minut har för mig varit värdefull, alla hennes ord betyder mer än dess förklaring i ordboken. Värdesätter alltet. Hennes ord, min lag.
Ett dygn senare. En massa efterlängtad tid, efterlängtat prat och försök till att räta ut frågetecken efter frågetecken. Det är konstigt det där, hur en person kan få en att vara totalt avslappnad och faktiskt kunna säga mañana och mena det. Ibland funderar jag på hur det hade varit att ha en syster, senaste dygnet har jag haft nöjet att uppleva just det.
Ett dygn senare. Det hade gått ett år sedan sist men inte igen, det är snart. Vi hade så mycket att ta igen och varje minut har för mig varit värdefull, alla hennes ord betyder mer än dess förklaring i ordboken. Värdesätter alltet. Hennes ord, min lag.
Kommentarer
Trackback