Det är inget speciellt, men nått utan ord.

Äsch. Tänka lite mindre och vara lite mer. Mungiporna uppåt istället för nedåt. Fattar inte varför kroppen inte agerar som jag vill, jag vill ju skratta inte ha klump i halsen helt utan anledning.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback