När varje hjärtslag känns. Det är verkligheten. Jag gillar livet.

Vem har bestämt att just idag ska vara dagen då huvudet verkar leva ett eget liv, benen viker sig och allt känns allmänt luddigt. Jag är besviken på den öppna föreläsningen, samtidigt irriterar jag mig på den förlorade arbetstiden, hade jag stannat kvar på mitt råttfälle-liknande-kontor så kanske jag hade klarat av att göra klart hela presentationen innan åskmolnet drog in i mig. Ikväll blir det en flipp eller flopp, blekningen av Sannas får måste bli en flipp och jag hoppas att Malena blir detsamma. Bara för att.