När varje hjärtslag känns. Det är verkligheten. Jag gillar livet.

Det har varit skönt. Fruktansvärt skönt. Eller alldeles underbart. Regn men ändå en massa sol. Med alla, tillsammans. Det börjar kännas nu, att det packas ihop, men alla flyttar inte, vissa har inflyttningsfest. Det har varit en bra helg, på alla sätt, men, ändå är det något som bränner. Något som är lite fel. I natt vill jag sova och inte läsa. Jag vill ha kontroll över situationen och inte som vanligt sopa i hörnen och få korthuset över mig. Det är inte rättvist, det är inte ens kul.

Hur många gånger har jag inte snuddat vid samma tankar samma problem, det är ironisk och fantastikt komiskt om jag hade stått brevid och sett på men inte nu, nu är det bara snurr, jag är yr. Men glad på något sätt ändå fastän det dåliga samvetet tär över att jag inte tar mig tid att ringa till dig, dig som jag saknar fruktansvärt.


Inflyttningsfest Sanna/Per.