Under mitt röda torn.
Klickar tillbaka och visst är det sig likt. Februari och jag är tätt förföljd av sjukdom. Kanske sitter en del av det just nu i huvudet och magen men ändå. Större fötter eller mer tyng i 39:orna. Vi följde vårens intåg i vassen förra året. I år följer jag fågelkvittret. Allt vore underbart om det inte vore för bristen på omod, om det nu är ett ord. Allt går inte att sortera i mappar och då snurrar det istället.
Alla hjärtans helg var en helg jag lägtat efter, precis allt. Känndes ganska fantastiskt att säga under förmiddagsfikat att min hjärtanes dag var precis lagom, min vardag är rosaskimmrande och faktisk fylld av avund från andra, det tror jag. Och inte nog med det, Claras besked igår kväll förgyllde helgen ytterligare, hon behövs närmare.
Alla hjärtans helg var en helg jag lägtat efter, precis allt. Känndes ganska fantastiskt att säga under förmiddagsfikat att min hjärtanes dag var precis lagom, min vardag är rosaskimmrande och faktisk fylld av avund från andra, det tror jag. Och inte nog med det, Claras besked igår kväll förgyllde helgen ytterligare, hon behövs närmare.
Kommentarer
Trackback