När varje hjärtslag känns. Det är verkligheten. Jag gillar livet.

Det händer mycket. Mitt knä är löst igen. Mitt hår växer och jag har inte längre lugg. Maggio var underbar och kvällen extra ordinär.  Tidsbrist verkar vara temat här och nu liksom framtidsfunderingar. Det har snart gått er år sedan jag gjorde min sista tenta. Skrämmande. Besökte VBU förra vecka och tänk om jag där och då, när jag stod där sist och skulle springa ut med mössan på, tänk om jag då vetat om nuet. Hade jag då sprungit ut sjungandes eller stannat kvar inne?