När varje hjärtslag känns. Det är verkligheten. Jag gillar livet.

Borde sova, det var ju ett av mina nya löften, men, semestern är inte över än. Ögonen vill inte blunda, hur jag än försöker svichar de upp igen likt en rullgardin. Saker och ting sker i min omgivning, jag förundras, jag förbannas och jag försöker förstå. Kanske är det inte enklare än så. Som rosor på en taggig kvist. Vingarna på en nyckelpiga. Ett myggbett som kliar tills det inte gör det längre. Ett sår som är där men ändå inte syns. Klippte mig i fingret igår, det blöder under huden och ser ut som jag gått loss med rödbläckpenna över fingret. Fånigt men talande. Städat ur idag, slängt det gammla och gett plats för det nya, imorgon ska samma sak göras igen. Skapa plats för hösten.