När varje hjärtslag känns. Det är verkligheten. Jag gillar livet.

För nästan exakt precis ett år sedan var jag nyinflytad. Lägenheten, mitt nya hem stank av ny-ihopsatta-möbler och flyttkartongerna ville aldrig minska. Då var verkligeheten, vardagen en annan. Kanske det inte var bättre, men annorlunda var det. Kanske det inte är bättre nu, men annorlunda är det. Plockar ur mina väskor, bygger ihop ett bord och stannar upp. Ett år. Mitt hemma har bara varit hemma ett år, mitt andra hemma har varit mitt hem i 19. Där emellan hade jag ett hem i två år och på sommrarna under de 19 var hemma hela landet. Konstigt.