Mitt i farten
Allt händer liksom på samma gång. Det slår mig ibland, att man hinner inte njuta av de bra sakerna för då kommer de rasslande i hög. Samma sak med de mindre bra, de liksom klumpar ihop sig och tar över. Just nu tror jag att jag tagit mig ur det mindre bra ikväll är bara ett återfall, stress kallas det också. Och att jag helst av allt vill slita av mig allt hår är nog av samma anledning, stress. Vem kom på det? Googlar man på stress får man 118 000 000 träffar. Gör inte det dig stessad?
Det som får mig att må bra och stressa mindre är alla dom som jag saknar, mina bästa vänner. Men längtan efter dom stressar mig också, att jag priorterar fel och funderar på hur alla andra (ja, det är ju så det känns) hinner åka Sverige runt för att fylla på sitt må-bra-konto när jag själv är förvånad när jag hinner en kort turné per kvartal. 2012 ska bli året då jag prioriterar om och om så bara vi hinner umgås en dag eller två så är det fler än inga dagar. Vi får ses i farten.
