Värme i kylan.
En strimma av ljus letar sig in genom den stängda dörren. En lördagkväll att le åt. Att vara närvarande i nuet utan att känna hopplöshet. Omgiven av gammla och nya vänner. Att känna skrattet bubbla sig fram genom kroppen igen. En kväll som plåstrade om, en kväll av roliga bilder och massa minnesluckor. Jag behövde det där, jag behövde få tankarna omkastade av alkohol, att våga släppa kontrollen. Att få känna sig betydelsefull och sedd, jaget vågade titta fram trots skrubbsår. En kväll av oväntade händelser i rad, likt skrattande dominobrickor i en värld av bomull, jag bara flöt med och njöt av dimman.
Vackert.
Vackert.
Kommentarer
Postat av: Anonym
men var är du på bilderna??? vill ju se dig emma!!!
kramar an.
Postat av: Alexander
Va är det här?? sitter du och lägger upp massa konstiga bilder på mig,, utan att säga något ens. Jag borde få någon slags av royaltes, för du lär ju ha fått massa besökare med mig på bloggen ;)
Postat av: Alexander
Då gjorde jag inget bra intryck om du inte ens kom ihåg mig :) men som sagt det kan ha berott lite på din dryckesförtäring eller så va det min, minns inte riktigt
:)
Trackback