Bakåtfall.
Hej vännen!
Ditt inlägg berörde mig verkligen!
Jag känner igen mig själv i det du skriver fast det var ett par år sedan jag var där du är nu.
Man gav sitt allt till en person som sen väljer att gå. Jag klandrade mig själv och sökte anledningar och brister. Efter ett tag insåg jag dock att det inte handlade om att han inte tyckt om mig eller att han inte tyckte att jag var en bra person. Ibland måste man bara gå vidare ändå. För att det inte känns 100% rätt. Och helt ärligt så vill iaf inte jag vara tillsammans med någon som inte vill vara där med hela sitt hjärta.
Visst blir man ledsen, besviken och vilsen.
Men man får se det som att man lär sig av det. Det är en erfarenhet och om man funderar över det så har man också getts ett tillfälle att utvecklas som person. Du tar med dig det här som kunskap om vad du ska tänka på i nästa förhållande.
Även om du inte ser det nu Emma så kommer det här göra dig så otroligt mycket starkare. Du har nu fått tid för dig själv och du kan utnyttja den till att komma fram till vad DU vill ha av DITT liv.
Sen när du kommit på det så kan du hitta någon som vill ha SITT liv jämsides med ditt.
Är du med på hur jag tänker?
Kanske har jag bara helt varit ute och flummat. Men jag ville skriva något till dig. Finns här och lyssnar om du behöver prata. Jag finns ju på din msn :)
Stor varm kram!