29:e.
I sällskap av de sista 70 singlarna i Sverige, som icke är utplacerade på ett skivställl i en butik, av Mando Diaos nya låt äntrade jag hemmet. Det ska skrivas några trevliga rader på varje av dessa singlar och så länge lyssnar jag om och om igen. Känns jobbigt att de där många timmarna som skulle ägnats åt plugg gick till annat, men känner mig ovanligt lugn trots morgondagen. Nu bör det sista struktureras upp så att jag imorgon förmiddag när tentan anländer kan hugga tag hårt i 24 timmar för att sedan vila i 24 timmar innan nästa av samma slag kommer.
Mitt elaka jag, mitt jag som jag inte alls gillar har visat sig alldeles för mycket idag, måste se till att plåstra om lite sår jag eventuellt skapat. Menar inget med det. Men det är svårt ibland att balansera, speciellt när tårarna tränger sig på och den jag helst av allt vill bli tröstad av står brevid, men jag måste hålla fokus och blir fasligt känslokall.
Tack för din kommentar, det värmer. Kollar in din blogg ofta eftersom du skriver som ingen annan. Vet att jag sällan kommenterar här men det beror enbart på att jag aldrig kommer på kommentarer som lever upp till djupet på dina inlägg och då känns det bättre att vara här som passiv läsare.