När varje hjärtslag känns. Det är verkligheten. Jag gillar livet.

Efter 22 timmar har jag änltigen tryckt på sänd. Försökte sova i några få oroliga timmar där mellan 01-05, vet inte om jag lyckades, det enda jag vet är att tröttheten är gigantisk i varje kroppsdel. Förunnades där någongång runt 06 vid köksbordet, av hur vacker soluppgången faktiskt är och vilken småmysig utsikt jag har dessutom vet jag att morgontidiningen levereras 05.03 på Parkgatan. Nu ska jag släppa allt vad policy modes heter och en sista helg innan året tar slut bara koppla loss totalt, eller åtmindstonde försöka för sedan börjar allvaret igen på samtliga plan, dennya kalendern är nästan fulltecknad för januari, redan.

Godmorgon.