Puls
Ännu en vecka har så spurtat ur startblocken. Jobbet känndes lite roligare och kunderna var idag en aningens trevligare. Alla behöver vi helger trots semester. Tempot är högt och kroppen värker. Helena och jag har dessuyom kvällen till ära inlett något som ska bli till en vana varje kväll, stan runt på en timme i ett tempo som även Christopher skulle ha svårt att spela i. Har även tränat skrattmusklerna rejält. I övrigt är livet tråkigt och grått. Inget händer och tystnad råder. Sömnsvårigheter och uppvakningssvårigheter avlöser varandra. Avståndet till allt känns långt ena stunden för att i nästa kännas som ingenting. Vänner är i princip samlade i samma stad men ändå är det något som fattas mig oerhört. Så är det.
Kommentarer
Postat av: Stina
uscha förstår att det är nåt som fattas dig... men det är bara å hålla ut! :) Nån slags tröst är kanske att det är lika grått å trist även i falun, fast jag har mitt allt här! Mycket beror nog på vädret som aldrig verkar vilja ge sig... Men efter regn kommer solsken vettu!! :) Kram!!
Trackback