Året var 2006

Det började med 25 gradig kyla och pjäxor på fötterna, inköp av nya skidor och många långa bussturer.
En vår då Falun verkligen kom att bli "hemma" tillsammans med gänget som vi gjorde allt med, lagade mat i massor och mitt kulinariska smaksinne väcktes till liv samtidigt som insikten om hur underbart det kan smaka med ett glas vin. "Vuxenpoängen staplades på hög". Den 20:e födelsedagen firades och skuttet ut i vuxenvärlden togs med långa kliv och stor iver. Där någonstanns insåg jag samtidigt vad som verkligen är viktigast av allt, vänskap och ärlighet. Maj började i moll men slutade i dur. En första uppsats skrevs och blev samtidigt ett bevis på att ett år som högskolestuderande kan svicha förbi snabbt. Sommaren kom och samtidigt som minnen skrevs ut på papper krossades hjärtan på rad i den lilla staden. Brännskador och myggbett. Drinkar och hinkar. Utmaningar och vinster.

Så kom augusti, flyttkartonger staplades på varandra och avskeden stod i kö. Insikten om att inget någonsin från denna stund skulle bli sig likt kom att bevisas bara efter några få veckor. Men vi sa inte adjö utan vi sa vi ses, vi ses någongång i framtiden. Bara för att man inte träffas så behöver det inte betyda att man inte finns i varandras tankar, alla upplevelser vi haft skapar fortfarande kramp i skrattmusklerna. Och värmen i avskedskramarna räcker tills vi kramas nästa gång.

Som en virvlande vind svepte löven in i livet, spänningen hög och oddsen ovissa. Vänskap övergick i fiendeskap på något fortfarande ofattbart sätt och funderingarna och saknaden av gänget i Falun är gigantiskt. Men hösten blev en bra tid ändå. Ängeln blev en djävul och ingen hann med och fatta vad som skedde. Men alla tar sina snedsprång även om vissa uppenbarligen inte bara tar språng utan gigantiska hopp. Även snedsprång/hopp kan föra med sig mycket, erfarenhet och styrka men främst nya möten. Blixtrar och dunder, och underbart magiska under. Känslan sitter kvar, leendet är nästan detsamma om inte större. Tänk att bli träffad av en pil som din dröm skjuter mot dig. Fast från första stund. Ännu en uppsats och under arbetet hände allt, mycket ångest och plåga men det hela slutade gott precis som i sagorna då prinsessan får sin prins.

Summa summarum. Att under ett år få all den kunskap om livet som jag fått detta år är nästan omöjligt att förstå. Nånstanns mellan hopp och förtvivlan i nästan tolv månader men ändå med ett ständigt leende.  Ännu ett år har passerat i livet. Insikternas år. Kunskapens år. Vänskapens år. Kärlekens år. Finns mycket att ångra, men det är så mycket roligare om man istället lär sig något av det. I år har jag förstått hur viktig familjen är för mig, jag blev påminnd om att vår stund här är inte obergränsad -du har en klocka som tickar oavsett om du sover eller om sjunger med i din favoritlåt på radion. Jag blev även påminnd om att jag har ett par underbara vänner som jag vet fångar mig när jag faller och samtidigt vet jag att jag betyder ngåot för dem och står där bakom dem när de behöver en axel att luta sig mot.  Dessutom har jag E, som jag fortfarande inte tror är riktigt verklig, jag lever i en dröm och vill inte vakna.

För att citera en mycket klok dam: "År 2006 var ett helt okej år, men år 2007 ska bli ett ännu bättre. Då ska jag älska lite mer och hata lite mindre. Ge lite mer och önska lite mindre tillbaka. År 2007 ska bli glädjen, värmen och kärlekens år", kunde inte sagt det bättre själv.

Kommentarer
Postat av: Blåbäret

Kloka unga damen har talat.
Året blev kanske inte som nån trodde, men tusan så j-a mycket som hänt! Haha, du har ju visat alla vem som bestämmer en gång för alla:D
Med tanke på hur bra din sista månad 2006 år blev och de vibar som strålar om dig så är det inget snack om att 2007 och resten av 2000-talet blir ett bra århundrande för dig! Shit om du fortsätter att göra så mycket som du gjorti år och uppleva så mycket.. ojoj.

2007-01-16 @ 14:22:43
Postat av: gabi

trodde inte att jag någonsin skulle ta mig tid och sitta ned och kika på din blogg emma, men jag är så sjukt glad att jag nu har gjort det. stora ord, många ord och framför allt hela tiden den där värmen som du har i allt och som gör att man tillsammans med dig blir så mycket lyckligare och mindre ensam. Shit, citatet ovan där det står att dte är så mycket roligare omman lär sig nått av misstagen, det ska jag minnas och ta med mig och påminna dig om då och då. att falla behöver inte betyda att du blir liggande för alltid. (fast vissa fall vill man behålla;))

2007-01-24 @ 14:54:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback