När varje hjärtslag känns. Det är verkligheten. Jag gillar livet.

Det finns för många borden och måsten. Boken borde jag läsa och måste läsa. Frimärken både måste och ska inhandlas. Nya dammsugarpåsar bör inhandlas och måste inhandlas. Men, trots mängder av borden och måste, de flesta för allvarliga, hemska och utröttnande för att skriva här, kan de inte utföras den tid på dygnet jag har tid; nu. Så nu är jag rädd för råttorna i hörnet, att jag ska glömma posta årets viktigaste kort. Boken då? Jo den skulle jag kunna läsa, men glasögonen har sprungit bort och denna tid på dygnet är de ett måste, här uppstår ett nytt problem och boken läggs undan till förmån för ljusare tider, fast då har ju inte jag tid. Eller nått.