Klister.

Igår med pepparkakor i munnen, clementinklet på händerna, ena ögat i den där tjocka boken och det andra på pysslet; julkortstillverkning. Tomteverkstán släng dig i väggen, min julkortsfabrik massproducerade; fem vykort. I natt har sömnbrist varit ldordet, fem julkort, hur kunde jag prioritera bort så hårt? När blev jag så kallhjärtad? Tänkte att dom jag möter var och varannan dag inte skulle få något men nu börjar jag fundera igen, julkort är som kärlek -det lyser upp. Att skicka julkort är inte riktigt min grej, nyårskort däremot det är mitt överraskningsmoment varje år, får bli så i år igen och så förösker jag avleda tankarna från att jag bara klistrade fem julfrimärken i år.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback