När varje hjärtslag känns. Det är verkligheten. Jag gillar livet.

Trevligt återseende innan spexet tog fart. L och jag blev som vanligt något uttittade då vi fortfarande ses som "nya" i gänget och ingen är nog helt säker på om det är vi eller inte förrän de ser oss tillsammans med våra ljudkillar. Kvällens föreställning var helt ok, kanske lite seg början och omstarterna blev några för många för oss fin kultursmakare men är man på spex så är man. För min del så hade man kunat spela intot till "Kom igen Lena" konstant som är så fruktansvärt bra, varje gång detta intro spelades nöjt jag till fullo och var extra nöjd över min E som drog på ljudet lite extra, åtmindstonde inbillade jag mig det. Lyssnar vidare idag och känner mig nöjd över mitt musikaliska inlägg på gårdagens eftersnack om att detta intro har stora likheter med en annan favoritlåt sen barnsben (Karlsson-på-taket-låten), tyckte det såg ut som om ljud- och musiknördarna  gav mig ett plus i kanten efter det uttalandet.

Gårkvällen blev alldeles för sen för det tillstånd jag är i men ack så toppen. Såg till frukosten en ny reklamfilm från GB och med orden"smaka på känslan", smaka på känslan är det uttryck jag ska beskriva mitt liv med, vilken hälrig känsla.