Återseenden
Nästan en veckas vistelse i södra Dalarna har gått mot sitt slut, nu är ordningen återställd igen. Första natten i egna sängen igen betyder nackvärk och oerhört stor trötthet som inte går att bota med något annat än några timmars sömn till, men icke nu är det tillbaka till verkligheten som råder.
Veckans arbetsmöte på info var snabbt avklarat och tror att uppdraget blir lätt att ro i hamn och till och med trevligt til max. Idag har vi knåpat ihop första delen av uppdraget. Skolveckan denna vecka innebär läsning till tusen men endast en föreläsning och grupparbets jobb. F och jag jobbade på i super fart igår och nästa arbetspass är inbgokat måndag för att sedan dagen därpå agera etikens och moralens moderparti i ett semimarium om de svenska partierna.
I tisdags stod vårstädning på schemat, rensning av garderob med mera vilket inebär att få en extra sant i kassan känns trevligt då garderoben nu är mycket tom redo att proppas full av annat än svart (hur jag nu ska lyckas med det) Hoppas på en tur till Sågmyra på lördag om mitt inre schema tillåter det.
Påsk har främst innburit familjetid och det har intagits mat i stora, större lass med både mormor,morfarx2 ,farmor, farfar, faster, farbror och alla de andra. Härligt. Men påsk har också inneburit efterlängttad underbar kvalitétstid med de nära, kära vännerna. Några höjdpunkter är som bäret på glassen (som deuusom har intagits i stora lass); Biltur med J och planering inför denna vecka som blir toppen trevligt med förhoppningvis besök både av J och S. Den långa fredagen blev allt annat än lång då dagen spenderades i Västerås och tillsammans med favorit H som det var alldels underbart att återse. Mysiga katten och H i kombination får ögonen att nästintill tåras av längtan, redan. Självaste påskaftonen innebar trrevligt, skrattanfalls liknade återseende av den manliga H och en kupp från vår sida som genererade galet skojigt besök hos C. Sista röda dagen bev en trevlig fikastund med gamla gänget och en nykommling i E:s runda runda mage som får moderskänslorna att svälla över, tänk att ett litet liv snart knackar på gängets dörr.
Förväntningarna inför påsk var många, framför allt önskan om att få sependera tid med de som betyder mest, alla önskningar införlivades (nästan) och trots plugg avrje dag är det inte det jag minns av las pascuas 2007 utan det är skratten och värmen i en kram från en avlägsen vän.